Oj, vad långt och komplicerat jag skrev om BMI. I korta ordalag kan vi säga såhär istället:
Jag ser på BMI som jag ser på vikten. Hur många kilon man väger är ju också ganska lurigt eftersom man kan väga 45 kilo och bara ha fett på kroppen. BMI är en ganska bra måttstock, men inte lika bra som det man ser med blotta ögat, klädstorlekar och centimetrar. Fett kommer alltid vara lättare än muskler.
ower and out
tisdag 30 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag håller med! Jag använder också BMI som en ungefärlig måttstock. Men viktigast tror jag midjemåttet är, det talar mer sanning tycker jag.
Det var skönt att du sa att överviktig inte behöver vara lika med tjock! Det har jag inte tänkt på men det stämmer.
"Jag ska minska några kilon för att öka mitt välbefinnande". SÅ BRA SKRIVET! Istället för "jag bantar för jag är så himla ful, tjock buhu..." Mycket bättre inställning!
Förut tänkte jag jämt att det där plagget ska jag köpa när jag blivit smal, den där frisyren ska jag klippa bara jag gått ner 5 kg.
Nu gör jag det NU istället för det får mig att känna mig finare o INTE tröstäta och får mig att vilja ta hand om mig själv.
Oj jättelång virrig kommentar, men hoppas du fattar vad jag menar.
Kram o pepp!
Skicka en kommentar