Själv känner jag mig fortfarande helt under isen. Jag mår allmänt dåligt och det dåliga smittar av sig överallt. Jag känner mig deppig, hängig, orkeslös och ångestfylld. Jag hänger inte med, det brukar ju vara under mörka hösten jag känner såhär. Inte i Augusti! Men, jag har lyckats identifiera de problem jag kan göra något åt (och det tänker jag göra). Det är följande...
1. Skolan.
Jag ligger efter med mina uppsatser som jag tänkte göra klart under sommaren, men som inte blivit gjorda. Det sitter som en klump i magen. Känns inte som om jag är kapabel till att få dem klara. Jag känner mig inte alls så förväntansfull över sista terminen som jag borde. Är bara nervös över slutpraktiken och känner mig ofärdig som lärare, jag kan ju ingenting. Som en bluff. Antar att det är självkänslan som spökar.
2. Kroppen
Har tränat högst sporadiskt under sommaren. Har inte varit såhär ur form på jättelänge. Kanske aldrig. Har gått upp i vikt, nått en ny maxvikt. Detta brukar inte hända mig så det känns jättejobbigt. Jag känner mig jättetjock och jätteful. Det leder oss in på ...
3. ...själen
Jag känner mig allmänt låg.
Men jag vet ju hur allt hör ihop så efter helgen är det inga ursäkter som gäller. Då ska jag hitta mig själv igen. Jag är ju värdig mer än detta! Kommer jag bara igång med träningen så får jag ny positiv energi och kan låta den smitta av sig på resten. Pust! Jag kommer att fixa detta!
1 kommentar:
Tack för din fina komplimang!
Härligt att du vågar vara så ärlig. Det är först då man orkar ta tag i problemen. Antar att det tillhör livet att ha sådana "dippar" då o då. Jag har vörjar förstå det med mig själv men har fortfarande svårt att acceptera läget när jag hamnar där. Antar att det är lite lika för dig.
Stor KRAM och massa pepp!
Skicka en kommentar